1. Har Gud funnits till i all Evighet, och är Gud ett Personligt Väsen?

Genom all evighet fanns Mörker överallt.
I Mörkret fanns Ljuset; i Ljuset fanns Tanken och Viljan.
Men Tanken och Viljan fanns inte i Mörkret.
I Ljuset fanns allt det godas möjlighet, men i Mörkret fanns allt det ondas möjlighet.

Okända evigheter förflöt.
Långsamt drogs Tanken och Viljan mot varandra.
Långsamt spred sig Ljuset, det blev klarare och renare.
Det blev gryning.

Okända evigheter förflöt.
Tanken och Viljan drogs än närmare mot varandra.
Ljuset spred sig mer och mer, det strålade klart och vackert.
Det blev morgon.

Åter förflöt okända evigheter.
Tanken och Viljan närmade sig varandra än mer.
Ljuset vällde fram överallt, det flammade klart, vackert och härligt.
Det blev dag.

Åter förflöt okända evigheter. - -
Tanken och Viljan förenades.
Då uppstod ur Ljuset, med Tankeviljans kraft, en flammande gestalt, ett andligt Väsen - Gud.
Men i samma stund lät Gud tolv strålande gestalter, andliga väsen, framträda ur Ljuset. Och dessa blev Guds Hjälpare, Guds Tjänare.
Då började tiden.
Men ingen människa kan, och ingen människa kommer att kunna, utmäta de evigheter som har förflutit från tidens begynnelse till era dagar.

När Gud uppstod ur Ljuset, var Mörkret besegrat, men inte tillintetgjort. Med Tankeviljans kraft drog Han in Mörkret under Ljushavets täckande vågor. -
För att utskilja och luttra det onda och eländiga, låter Gud Mörkret i ett evigt böljande kretslopp genomströmma sitt flammande Väsen. Sakta avtar Mörkret, men när den dagen inträder då allt ont och orent har uppsugits av Ljuset och luttrats av Guds flammande Väsen, det vet endast Han, som är allvetande. -
När Gud uppstod ur Ljuset, var han fullkomlig – allvetande, kärleksfull mot alla och allsmäktig. Och Han gav sina Hjälpare mycket vetande, mycket kärlek och mycket makt.
Med Tanken och av Ljuset danade och skapade Han ett utsträckt Rike, fullkomligt i sin härlighet.
Med Tanken och av Ljuset danade och skapade Han boningar till sig och sina Hjälpare.
Då blev Gud Skaparen.
Men inget kan jag säga er om detta Rike och dessa boningar, inget som kan förstås av människor; för Jordens vackraste plats är dimmig och kall i jämförelse med Guds Härlighets Rike.